Swing low, sweet cherry make it awful

Otillräcklighet. Det är ett ord som bara dyker upp i hjärnan konstant. Jag kan aldrig förklara för andra hur jag mår. Det är inte bra, och det är inte dåligt. Jag är så osäker om det är stabilt eller instabilt. Varje rörelse jag gör psykiskt och fysiskt räcker bara inte. Jag försöker att förstå mig på människor och vad jag ska göra för att förbättra mig, men det går bara inte. Jag kan inte formulera det jag tänker till ord. Det kommer ut helt fucked. Jag kan försöka trösta en ledsen person men det lyckas jag inte heller med så bra, därför vill jag inte komma för nära. Jag kan göra allt jag orkar hemma och på fritiden, men det räcker inte heller. Som min skolkurator från förra plugget sa: "Det är bara en känsla, det betyder inte att det verkligen är så!". Kul att veta att dessa plågsamma känslor kan göra en helt destroyed. Jag vill få kontakt med min psykolog igen. Man kan inte bara skriva ut ett medicinskt recept och bara strunta i patienten totalt. Har inte haft kontakt med dem sedan februari-mars ungefär. Så kan man bara inte göra, jag vill ha kontakt med en terapeft omedelbart. Någon som kan faktiskt förstå mina omständigheter och kan leva med det också. Detta var bara svårare än jag trodde.